I want you to stay in my life Never say goodbye, even if you cry I’m still by your side


Sitter hemma och lyssnar på pretty maids. Har så otroligt ont i magen att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Ska försöka passa på och plugga och städa lite om jag orkar. Annars får det väl bli ligga och kolla på serier hela dagen tills Simon slutar skolan. Har inte bloggat på länge nu så tänkte berätta lite om helgen.

På fredagen så var jag med Simon, Robin och Emma. Var nere på stan en stund och spelade biljard innan vi gick hem till mig och låg och pratade i min säng. Simon sov här:)

På lördagen vaknade vi vid tolv kanske, låg och kollade på film innan vi gick ner på stan och träffade Martin och Simon. Gick hem till Simon och spelade cod och lekte lite med Thea. Vid fem, halv sex gick vi till gårn och träffade Lisa. Handlade lite godis och gick hem till mig. Jag, simon och Lisa. Låg och kollade på american pie och beck tills Emma och Robin kom och va med oss en stund. Gjorde inte så mycket. Somnade vid två, halv tre kanske.

På Söndagen åkte Lisa hem vid ett och jag o Simon låg kvar och kollade på film tills runt sex då han åkte hem. Träffade Robin lite senare och pratade med han en stund och sen gick jag hem och sov.

En riktigt skön helg:)

Igår så följde Emma med mig hem efter skolan. Vi spelade wii tills fyra då vi gick ner och mötte Simon. Åt lite mat och sen kom Robin. Min bror skjussade ner oss till gårn en stund och vi tog bussen hem hit och Zack följde med. Låg och pratade med Marcus i skype och lyssnade på musik och sånt. Dom åkte hem vid elva och då låg jag och pratade med Bella en stund innan jag somnade till how i met your mother.

jag vek inte av för jag är inte feg

Jag vill kunna glömma och förlåta. Jag har sagt så många gånger att det är glömt och att allt är förlåtet. Men samtigt så vet jag att jag aldrig kommer kunna glömma. Även fast jag vill. Kommer jag någonsin kunna förlåta då? Finns det något sätt jag bara kan glömma allt och gå vidare.. Jag vill vara så pass stark att jag kan se dig i ögonen utan att få upp dom där tankarna. Den enda andledningen till att det här är jobbigt är att jag älskar dig så otroligt mycket. Du har varit som en pappa för mig enda sedan du kom in i bilden. Du har ställt upp och du har skällt ut mig. När jag går hem från skolan utan andlening har du varit där och frågat varför jag gick hem. Och blivit arg på mig för att jag gjort det utan andledning. Fast jag tror att du egentligen vet varför. Jag tror att du vet att det handlar om dig. Fast samtidigt inte bara dig utan så mycket andra saker också. Men du vet att du är en av dom andledningarna till att jag inte varje dag står ut med att vara där. Att du är en av dom andledningarna till att jag bara vill ligga hemma i min varma sköna säng.

Så många gånger jag gråtit och du har tröstat mig, så många gånger du har kramat mig när jag behövt det. Jag behöver en nu.. för jag kan inte sluta tänka på han. Jag kan inte sluta tänka på min pappa. Jag kan inte sluta tänka på att allt han gjort och hur han säger att allt är mitt fel. Det kanske är det. Det är väl mitt fel alltihopp. Och därför behöver jag en kram av dig nu. För jag vill inte att det ska vara mitt fel. Jag vill att det ska vara bra. Jag vill att han ska förstå vad han har gjort och hur mycket det sårar mig. Jag vill inte tänka på han. Jag vill inte det. Och jag vill inte vara den här tjejen som sitter och skriver allt det här för att hon inte vet vart hon ska göra av alla känslor. Men det är bra nu. Antar jag. Jag antar att det är bra. Mest för att jag hittat dom personerna som får mig att må bra. Dom personerna jag kan leé tillsammans med. Kärlek. Vänska. Familj.

Allt jag behöver nu är en kram av dig. du. (”pappa”). Ja jag vet du har din son. Och jag önskar att jag kunde sluta tänka på han. och. på det.

ett år ♥


Ett år har gått från den dagen jag kommer ihåg så väl. Sov hemma hos Simon. Bara han och jag. Ellinor låg på sjukhuset och jag kommer ihåg hur orolig jag var för att något skulle hända. Vi kollade på hälsoresan. Och på morgonen åkte vi in till örebro för att hämta Ellinor. Jag kommer ihåg att jag skrivit om den här dagen förut och jag beskrev den som en dag man aldrig glömmer. En dag som inte kunnat blivit bättre. Tingshuset först. En snabbis. Det tog inte lång tid och tårarna var nära på att komma när jag såg dom två som kämpat för att klara av det jobbiga.

ett täcken på att kärlek övervinner allt. Allt. allt.

Jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Bara vi, dom närmsta. Förutom en. Han saknades. Och jag tror alla halde velat att han skulle vart med.

true love is worth fighting for

..

i wish i could take this pain away, but i can´t and i am sorry

<3


Jag vet själv att jag är stark och att jag klarar det mesta själv. Men jag vet att du är tusen gånger starkare och med dig klarar jag allt. Det finns inga ord och då menar jag verkligen inga som beskriver hur tacksam jag är över att du ställt upp för mig. Och jag vet att jag inte skulle ha kommit så här långt utan dig. Jag har växit som person och lärt mig att se saker posetivt hela tiden. Och det har varit enkelt tillsammans med dig. För du gör mitt liv enkelt, Du fyller mig med glädje hur ont jag än har, hur dåligt jag än mår. Och hur jobbigt det än blir måste vi kämpa tillsammans. Du har fått mig att se livet från en annan synvinkel och helt plötsligt mår jag ganska bra. Pågrund av dig, du och dina underbara ord. Du och din trygghet. Du bara du.

Jag ska följa dig genom eld och vatten, över land och hav. Jag ska älska dig tills mitt hjärta slutar slå.

Jag nskar att jag kunde frklara fr dig vad jag egentligen menar, varfr det gr så ont att se dig ledsen. Men det går inte, det finns inga ord som beskriver det. Det enda jag kan säga är att jag älskar dig och att du betyder mycket fr mig!♥

tears flow for you

Det spelar ingen roll om du inte svarar eller inte skriver något tillbaks. fr jag gr det här fr din skull. Jag säger saker fr att jag menar dom och fr att jag bryr mig. Inte fr något annat.

I wish that you believe in yourself as much as I believe in you.

becouse i love you.